Lisah och föreställningen

Alla föräldrar gör sitt bästa utifrån livserfarenhet och sina egna förutsättningar. Ett barn som inte blir bekräftat känslomässigt av sina föräldrar riskerar att skadas och dessutom ökar risken att man som vuxen för över detta på sina barn. Barnet kan förstora upp sitt eget känsloliv eftersom det kan vara svårt att inte kunna skilja på vad man egentligen känner.

Lisah Deilert växte upp i en familj som dom allra flesta. En familj med kärlek, skratt och trygghet där föräldrarna gjorde sitt bästa. Men det fanns också, som i så många andra familjer, dysfunktionella beteenden som präglade Lisah mycket. I en dysfunktionell familj kan familjemedlemmarna inta samma roller som i en missbrukarfamilj och detta understryker Lisah i sin föreställning.

Föreställningen ”Men barnen då?” lyfter fram varje barns rätt till sina egna känslor och upplevelser och förmedlar ett barnperspektiv som handlar om just detta. Hur kan ett barn uppleva vuxnas ord, handlingar och makt? Hur påverkas familjen?

Som barn är man väldigt sårbar och utlämnad till vuxna och speciellt till föräldrarna. Vuxna kan ibland uttrycka sig lite klumpigt och kanske inte tänka på att barn inte har samma livserfarenhet och samma möjlighet att tolka det vi vuxna säger. T.ex. ironi är det många barn som har svårt att förstå då det krävs både intellektuell och känslomässig mognad.

I sin föreställning berättar Lisah sin historia från när hon var barn. Hon berättar om hur jobbigt hon tyckte att det var när hennes mamma drack, eftersom mamman blev så personlighetsförändrad. Ofta fanns det inte heller någon vuxen i närheten som kunde bekräfta Lisah känslomässigt. Hennes uppväxt var på många sätt helt ”normal” och just därför är denna föreställning så oerhört viktig. I diskussionen efter föreställningen säger Lisah alltid;
– Om ni blir så här berörda av min historia – tänk då på alla barn som lever i riktigt ”trasiga” familjer.

Syftet med föreställningen

Lisahs syfte med denna föreställning är att förmedla ett barnperspektiv om hur dysfunktionella beteenden, som t.ex. missbruk och avsaknaden av känslomässig bekräftelse, formar en människa. Lisah belyser också hur dessa mönster lätt går i arv trots de godaste intentioner.